lördag 13 februari 2010

Farsan

Det här glädjer mig så otroligt mycket. Farsan alltså. Inte min farsa då utan filmen Farsan. Åhh det är så jag när det kommer roliga filmer. Har sett trailern om och om igen. Har tyvärr inte gått och sett den än, då jag inte är så förtjust i stora folkmassor och höra godis påsar öppnas och stängas och framför allt trängseln som det blir när en film nyligen haft premiär. SÅ jag väntar nog en vecka eller två så kanske det har lugnat ner ser. Josef Fares måste vara en utav dem grymmaste syrianerna, förutom jag då.




Ja nu ska ni andra turk Syrianer inte hoppa i stolarna utav glädje. Han är Suri fattar ni det. Vad för bra har det kommit från er turk syrianer ni e bara bra på att klaga på surikat och hålla i era pengar och klaga på surikat sminket, titta vem som ser ut som clowner dessa dagar, Vi surikat har KLASS, för vi har redan passerat clown stadiet som var vid 80- talet. Nä nä denna gång får ni inte ta åt er äran. När ni lyckats mer än er kebab, frisör och resturang bransch då kan ni hoppa och skutta, whatever i dont care liksom. Men for now måste jag höja upp Josef ännu en gång.
Sveriges bästa blatte med SVENSKT medborgarskap

2 kommentarer:

  1. Det här var den mest patetiska bloggen. Vem skriver du för och varför? Syrianer och turksyrianer och vad mer ska man ha koll på för att ens orka bry sig om det du skriver. Vad vill du ha sagt med in blogg? Att syrianer är guds utvalda folk? Sluta tro på gud, för du kommer bara bli besviken.

    SvaraRadera
  2. Vad menar du med vem jag skriver för?
    Varför läser du om den är så tragisk?
    Det där med syrianer får du tolka som du vill.
    Men Gud kommer jag aldrig ge upp. Det finns bara EN väg o det är Kristus Gud's väg.
    Kram på dig

    SvaraRadera